Befria Oden!
Corona, corona, corona, corona, corona 0 -24 i tio månader.
Överallt denna genomsyrande propaganda.
Miljarder människor fjättrade framför idiotburken, sittande där som i trans, lyssnade, sväljande, i sin enfald övertygade om att de förmedlas sanningen.
Miljoner människor marscherande i led med munkorg, en mer beklämmande och skrämmande bild av massmänniskan är svårt att föreställa sig.
Miljoner människor, skrämda från vettet, anklagande varandra för att inte nog nitiskt lyda sina herrars bisarra order.
Människan krypande på led; Ja, ja, ja, er vilja är min lag.
Människan bönande och bedjande inför det altare där hennes egna barn snart ska offras.
Den extrema lydnadens tid är också den stora förnedringens tid.
Själva bilden av människan har smutsats ner av bristen på heroism och överflödet av dess motsats.
Vår bestämmelse var en annan.
Under enorma tidsrymder levde människan fri.
I gamla tider ansågs att stänga in någon vara ett nidingsdåd och något bara uslingar ägnade sig åt.
En god man redde sig själv och tog ingen skit.
Och något så perverst som idén om ett våldsmonopol har bara existerat under en mycket kort tid i mänsklighetens historia.
Allt i vår herres hage har självklart lika stor rätt att försvara sig, både som individer och som grupper.
När någon vill ta sig rätten över era kroppar, när någon tror sig ha rätten att hindra er från att träffa era nära och kära, när någon tar ifrån er ert levebröd, då har denne någon tagit ifrån er det allra viktigaste i livet och ni har blivit livegna.
Det är detta som nu sker i global skala. Människor fångas in i fållor, öronmärks, sorteras och skickas till slakt.
Men långt ner i våra djupaste skikt av själen är det något som skriker, någon som vrålar, något som håller på att explodera. Vårat omedvetna vet att något är fel, att något är väldigt fel.
En del väljer att förtränga denna djupa vrede och projicerar den mot budbärare och kättare istället för mot sina verkliga förtryckare. Men detta är egentligen mycket föraktligt och ovärdigt människan.
Vi hade en annan bestämmelse, en annan vilja, ett annat kall i livet än att följa korrupta och perversa ledares begär.
Det är inför evigheten vi gör våra val.
Hur ska vi kunna dö med frid i hjärtat om vi vet att vi hela livet utan minsta motstånd underkastat oss andra människors många gånger illvilliga vilja?
Hur ska vi kunna dö med frid i sinnet trots vetskapen om att vi aldrig bjöd motstånd?
Hur ska vi kunna se på våra barn och barnbarn om vi vet att att vi svek i den stund när det verkligen gällde?
Nej! Befria det berättigade raseri ni bär på och rikta det mot de som verkligen förtjänar det!
Och befria den urkraft som är orsaken till att vi tagit detta land i besittning.
Befria vår gamla asagud Oden, vishetens och krigets gud, men även skaldernas och de dödas gud!
Befria honom i er själva och i sin kollektiva form.
Amen!
/ Markus Andersson, onsdag 6 januari 2021
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar